Rockström versus skiten

Professor Johan Rockström, numera verksam i Potsdam är en kändis, en klimatkändis närmare bestämt. Läs här. Denna position har han uppnått genom uthållighet och gedigna meriter. Han har gjort raketkarriär trots allt gläfs från avundsjuka och självutnämnda klimatexperter från Linköping i söder till Skellefteå i norr. Rockström har många anhängare men också många fiender. Fienderna utmärks inte så sällan av medioker utbildning i relevanta discipliner och med förakt för allt som kan förknippas med Rockström.  

En våg av nya paroxysmer från de självutnämnda experterna lär bryta ut efter Rockströms konstaterande i media idag att året 2018 är det varmaste på 10 000 år. 

Ödesfrågorna finns knappast med

Det är ett mysterium att frågor som bedömts som ödesfrågor inte syns i regeringsförhandlingarna. Under en tid var migration ödesfrågan, därefter blev det klimatet och därmed förenade frågor som konsumtion av livsmedel och resor som skapar utsläpp av klimatgaser. Hur kommer eftervärlden att se på den utdragna politiska processen? Varför ställer inte media frågor till politikerna om ödesfrågorna? Krigsrisk i närområdet har knappast nämnts en enda gång. Och fler ödesfrågor finns.

Kan en förklaring vara att ”alla” har blivit aktörer, i stället för tidigare roller? Har medias roll förändrats från att rapportera och kommentera, till att bevaka egen makt och position? I turerna för regeringsförhandlingar tycks många representanter för media vara rädda för att leverera bedömingar som kan slå fel. Media, vare sig det gäller något etermedia eller någon Jönköpingspost eller någon annan, har ett varumärke att vårda. Belöningen för en djärv bedömning som slår in är begränsad om ens någon. Bättre då att spela med i debatten utan att ta risker. Safety First.

Eftervärlden, om det finns någon, kommer att ställa frågor av många slag. Varför gavs inte utrymme för ödesfrågorna i regeringsförhandlingarna 2018? Eventuellt kommer extraval med nya regeringsförhandlingar som följd. Kommer ödesfrågorna fram i ett sådant scenario? Det behöver inte utgöra hinder för tekniska diskussioner om valresultat och regeringsbildning. 

Trohet till etiska ideal

Andrew och Clair Linzey är trogna sina ideal, men också uthålliga att driva och utveckla synen på djurrätt genom sitt författarskap. De har nu genom Routledge publicerat Ethical vegetarianism and veganism.

[@more@]

alt

New Exploration of the Ethical Boycott of Animal Products

To coincide with World Vegan Month, the Oxford Centre for Animal Ethics has published a new book exploring why people give up meat and dairy.

altThe protest against meat eating may turn out to be one of the most significant movements of our age. In terms of our relations with animals, it is difficult to think of a more urgent moral problem than the fate of billions of animals killed for human consumption.

Ethical Vegetarianism and Veganism outlines three principal considerations that lead people to modify their diet. The first concerns the morality of killing sentient beings when it isn’t strictly necessary, the second concerns the abuse and cruelty that animals often endure during farming, and the third explores the human and environmental costs, including animal agriculture and climate change.

The book argues that vegetarians and vegans are not only protesters, but also moral pioneers. It provides 25 chapters which stimulate further thought, exchange, and reflection on the morality of eating meat.

A rich array of philosophical, religious, historical, cultural, and practical challenge our assumptions about animals, and how we should relate to them.

Published by Routledge, the book provides global perspectives and insights from 11 countries: US, UK, Germany, France, Belgium, Israel, Austria, the Netherlands, Canada, South Africa, and Sweden.

The volume is edited by the directors of the Centre, Andrew Linzey and Clair Linzey. They comment: “The aim of the Centre has always been to pioneer ethical perspectives on animals through academic research, teaching, and publication, and this is our contribution to what has now become a world-wide movement for moral change.”

Please recommend the book to your university or college library.

Further information (including special discounts on hardback, paperback, and eBook versions) is available here.

To request a review copy, see here.

Andrew Linzey is the director of the Oxford Centre for Animal Ethics. He has written or edited twenty books, including Animal Theology and Why Animal Suffering Matters.

Clair Linzey is the deputy director of the Oxford Centre for Animal Ethics and co-editor of the Palgrave Handbook of Practical Animal Ethics and The Routledge Handbook of Religion and Animal Ethics.

Norrbotniabanan – dopning av rättsprövning

Första spadtaget togs redan i augusti i år för byggande av järnväg från Umeå och norrut. Så skedde trots att ett överklagande p.g.a. buller fanns från grannar till den blivande järnvägen.

Det finns ett utbrett missnöje hos exploatörer och myndigheter av många slag att överklaganden sker i många beslut gällande infrastruktur. De som makten haver har sett till att hjälpa rättsprövningen på traven genom ett slags dopning som föregår rättsprövningen. Makten har redan bestämt vad utgången i domstolen ska bli. Dopning förekommer i miljöprövningar med instrumentet ”tillåtlighet”. Villkoren i tillståndet kan komma att påverkas. Men frågan är om inte den möjligheten bara är ett bländverk. Grannarna som bor vid blivande järnväg nära Tavelsjön överklagade p.g.a. risken för buller. De lämnas åt sitt öde.

Etiskt dilemma skapar osäkerhet i regeringsbildning

Opiniosnundersökningar har visat att alltfler väljare som röstat på något av allianspartierna anser att förhandlingar med SD kan bedrivas. Det är naturligtvis omöjligt att fastställa orsakerna till denna förändring men ändå viktigt att reflektera över. Denna förändring i opinionen har skett trots alla varningar om att SD inte kommer att förhandla utan krav på en regeringsbildare. Redan på detta stadium blinkar varningslamporna. Men det ser inte alla de väljarskaror som blivit alltmer eftergivliga visavi SD. Om det förhåller sig så, då kan man ha tagit ställning för förhandlingar utan kännedom om SD:s krav. Och om konsekvenserna i fortsättningen av SD:s ultimativa krav beträffande hårdare reglering av migrationen, krav som dessutom inte är utbytbara enligt SD:s partiledning.

Det är här som faran ligger. De regeringskåta inom M och KD kan komma att tro sig handla i överensstämmelse med opinionen om de tar stöd, aktivt eller passivt från SD. Men opinionen kan ha förträngt SD:s krav om härdare reglering av migrationen i det schackrande som bedrivits alltsedan valet. Ska opinionen få råda även om den inte orkat följa med i alla turer om migrationen? Det är ett etiskt dilemma.

Tidens tecken

Trendbrott för konsumtion av kött respektive vegetariska livsmedel har nämnts många gånger i det mediala bruset, åtminstone de senaste två åren. Ofta försöker man stödja sina påståenden med konsumtions- och produktionsstatistik från Jordbruksverket. Problemet är emellertid att denna statistik inte räcker till för att fastslå förändringar på kort sikt. Om man vill mäta och analysera både kortsiktiga och långsiktiga förändringar är det nödvändigt att stödja analysen med andra observationer. Ett sätt är att mäta attityder och förändringar över tid, som kan vara i harmoni eller disharmoni med det statistiska underlaget. Försäljning av enskilda produkter, som t.ex imitationer för köttfärs kan vara viktiga indikatorer, långt bättre än Jordbruksverkets statistik som inte ens mäter en så stor produktgrupp i de svenska hushållen.

Så här, att välja tidens tecken är en grannlaga uppgift. 

Tecken i tiden för veganism

Noterbara händelser för vegansk livsstil kan ses på flera nivåer i samhället. Här följer två aktuella exempel.

Världsnaturfonden hade nyligen två representanter i SR P1 för att diskutera en rapport om minskningen av ryggradsdjur, globalt. Ola Jennersten som är biolog rapporterade. Gunilla Elsässer, avdelingschef, pekade på två kurvor som måste vändas för de ekologiska fotavtrycken. Den ena gäller klimatet, den andra gäller förlusten av livsmiljöer på grund av storskaligt jordbruk. Vi måste minska köttkonsumtionen, konsumera mer växtbaserat och sluta slänga mat. Världsnaturfonden – hör och häpna – pekar på ett stort vegetariskt och veganskt utbud som exploderar ute i butikerna. Man använder båda termerna, vegetariskt och veganskt. Det torde vara första gången som WWF i Sverige tar till uttrycket ”veganskt” trots risken för intern kritik i en organisation som måste betraktas som mycket obenägen att stödja veganism i betydelsen etisk veganism med djurrätt som bas.

En noterbar händelse är också att Findus, ett varumärke med mer än hundraåriga anor på den svenska marknaden, nu har lanserat en imitation av kött, texturerat protein från ärter. Produkterna kallas Pease och säljs djupfryst, som färs, pulled eller strimlor. De marknadsföringsansvariga för Findus Pease är känsliga för målgrupper och val av ord som passar målgrupperna. ”Vegetariskt” och ”veganskt” används här utan åtskillnad. Det torde vara första gången som man för en produkt under märket Findus använder ”veganskt” som säljargument. Syftet torde vara att även attrahera konsumenter som ser sig själva som veganer.

Dessa två exempel kan ses som anmärkningsvärda delar i genombrottet för det veganska på grund av den stora prestige som avsändarna WWF respektive Findus åtnjuter på den svenska marknaden.

Jaktbrott på Flashback

Det spekuleras vilt i media om jaktbrott. Aftonbladet har varit mest på hugget mot ”industrimiljardären”.

Men som vanligt har spekulationerna frodats i Flashback där ett flertal miljardärer pekats ut.

Nu har den utpekade industrimiljardären häktats. Risken är att djurskyddsfrågorna kommer i skymundan i sensationsmedia. Väldigt lite eller inget alls diskuteras om skyddet av vargstammen. Varifrån kommer den självpåtagna rätt som silverryggar från näringslivet och lokala ledare med kniven i bältet tagit sig. Många tycks ha fastnat i en identitetskris där jakt har blivit en besatthet och en ersättning för andlighet. När en jägare tar till orda om vargjakt i den sekulära mellanmesigheten, då stiger uppmärksamheten i sällskapet och blicken riktas mot evigheten.

Industrimiljardär eller inte, ett kännbart straff för jaktbrott bör det bli om bevisen håller.

Man ur huse för Nationalmuseum

Kön ringlar lång en lördag eftermiddag men går snabbt framåt. Återinvigning, reopen! Många går direkt till restaurangkön eller cafékön. Eller till shoppen för att handla och stå i kassakö. Till hissarna i den magnifika ljusgården med det imposanta hisstornet går man för att lydigt stå mer i kö om man inte vill eller kan ta trapporna. Vid hissarna finns räcken, ca. 110 cm höga. Ett skyddsnät eller dylikt borde finnas som komplement. En vacker dag kommer annars någon person eller farligt föremål att falla ned och kanske träffa någon.

Det är lätt att tillägna sig det nya sättet att organisera – kuratera- en utställning. Konstföremål från mer än en kategori, två, tre eller flera förs samman till ett ställe. Det ger en flerdimensionell konstupplevelse. Det är roligare och intressantare än att gå längs en vägg för att beskåda enbart målningar, eller att i ett rum bara se på byråer.

Men det går inte att avverka alla plan vid ett enda besök. Ett av fyra plan per besök är mer än tillräckligt.

Har miljörörelsen i Franrike bättre strategi?

Franska toppstudenter ratar företag som inte tar hållbarhetsfrågor på allvar. I Sverige finns inte en direkt motsvarighet till studentrörelsen i Frankrike. Men initiativet i Frankrike kan komma att inspirera något liknande i Sverige. Det lär inte komma från det nedgångna Miljöpartiet, inte heller från lärare och forskare i universitetsvärlden som tycks vara skrämda till passivitet. Se bara på veganrörelsen som inte tagits upp av lärare och forskare i universiteten! Ett initiativ om hållbarhetsfrågor som kan slå igenom stort måste komma från studenterna så fritt som möjligt från andra partsintressen. Det kan dra med sig ökad styrka för miljörörelsen och närstående djurrättsrörelsen och demokratirörelser som arbetar för internationell solidaritet. Studenterna har ett avgörande inflytande som ännu inte på långt när har utnyttjats i Sverige.